Bella

En från början "helt okej" dag som slutar i gråt och illamående kan inte varit "helt okej". Just nu kommer allting på en gång och slår ned en med stark kraft. Jag får ångest och stressar som en tok för att prestera och uppfylla alla mina önskemål. Jag vill göra allt, jag vill veta min framtid. Jag tänker på skolan, träningen, framtiden och alla tonårsfunderingar. Allt påverkar mig just nu. Allt som sker får mig att fundera. Jag tar på mig så mycket som jag inte kommer kunna genomföra. Även fast jag har haft mer att göra förut är det nu allt känns fel. Jag måste få andas! Jag måste få bryta ihop.

Jag är glad att jag har min mamma i dessa situationer, hon bjuder på "kärleks"-te och en skål med godsaker, alltså nötter och russin utan att fråga. Hon känner mig alltför bra, den kvinnan. Jag älskar min mamma. Även fast det här kan vara den sämsta tiden att må som jag gör är hon stöttande och lugn.

Nu måste jag vila. Jag måste lugna ned mig för att orka med allt.

Detta är inget jag-mår-dåligt-tyck-synd-om-mig inlägg. Att skriva om det hjälper för mig. Alla får och kan må dåligt ibland. Det är bara att bryta ihop och komma igen.